Hoppa till innehållet

Barnkonventionen

Fyra barn ler på en solig dag.

Vilka är barnets rättigheter?

Varje barn har bland annat rätt till jämställdhet, trygghet, hälsa och utbildning. Barnets rättigheter gäller varje barn under 18 år.

FN-konventionen om barnets rättigheter fastställer barnets rättigheter enligt fyra principer:

  • Barn får inte diskrimineras.
  • Barnets bästa måste beaktas.
  • Barn har rätt till liv och utveckling.
  • Barnets åsikt ska respekteras.

Konventionen om barnets rättigheter godkändes i FN:s generalförsamling 20.11.1989. Hela 196 länder har ratificerat avtalet, dvs. förbundit sig att ändra sina lagar och sin verksamhet så att de följer konventionen. Konventionen om barnets rättigheter är de facto den FN-människorättskonvention i världen, som är mest ratificerad.

Ofta ställda frågor

Vilka länder är med?

Konventionen om barnets rättigheter är den mest ratificerade FN-konventionen om mänskliga rättigheter i världen. Den har ratificerats av 196 länder – endast USA står utanför konventionen.

Vem beslutar om konventionens innehåll?

Regeringar, medborgarorganisationer och experter på olika barnrelaterade områden deltog i utformningen av innehållet. Konventionen är de olika parternas åsikt om vad som är viktigt för alla barn i världen.

Vem övervakar att konventionen efterföljs?

Du hittar uppgifter om användningen av medlem per målland och per program i UNICEFs internationella transparensportal.

Följs konventionen av alla stater som är med i konventionen?

Staterna runt om i världen har gjort framsteg när det gäller att utveckla lagstiftning enligt konventionen om barnets rättigheter, men tyvärr inte tillräckligt. Det finns också utmaningar i Finland. De mest alarmerande exemplen på bristande efterlevnad av konventionen är de dödsdomar som utdöms mot barn som begått ett brott när de var minderåriga. Enligt Amnesty International har minst 152 barn under 18 år avrättats i tio länder sedan 1990. Konventionen om barnets rättigheter förbjuder att minderåriga som begått ett brott döms till döden (artikel 37).

Har konventionen ändrats under årens lopp?

Konventionen fortsätter att utvecklas för att möta utmaningarna i en föränderlig värld, vilket är anledningen till att tre fakultativa protokoll, så kallade tilläggsprotokoll, har lagts till. Dessa omfattar barns medverkan i väpnade konflikter, barnhandel och utnyttjande av barn för prostitution och pornografi samt rätten att överklaga.

Konventionen om barnets rättigheter trädde i kraft i Finland 1991. Finland har också ratificerat alla tre tilläggsprotokoll.

Var kan man hitta de allmänna kommentarerna från FN:s kommitté för barnets rättigheter?

FN:s kommitté för barnets rättigheter (UNCRC) publicerar allmänna kommentarer för att stödja genomförandet av konventionen, där kommitténs tolkning av de rättigheter som garanteras i konventionen anges. Dessa tolkningar omfattar både enskilda artiklar och olika teman. Hittills har kommittén publicerat 25 allmänna kommentarer. Du hittar alla kommentarer på svenska på Barnombudsmannens webbplats.

Är konventionen samma sak som deklarationen om barnets rättigheter?

Konventionen om barnets rättigheter är inte samma sak som 1959 års deklaration om barnets rättigheter. Deklarationen var inte juridiskt bindande för staterna, men konventionen är det.

Hur syns konventionen i UNICEFs arbete?

Konventionen är vägledande för hela Unicefs arbete. Fördraget innebär att vårt arbete inte är "bara" välgörenhet. Att skydda barns rättigheter är en lagbunden skyldighet för staterna.

Barnkonventionens dag

Barnets rättigheter firas varje år den 20 november. Syftet med den internationella dagen för barnets rättigheter är att väcka diskussion om förverkligandet och främjandet av barnets rättigheter.

Runt den 20 november delar Finlands UNICEF också ut utmärkelsen Påverkare av barnets rättigheter till en person eller aktör som har utfört förtjänstfullt arbete för barnens rättigheter.

En blå målning av en flicka som håller den finska flaggan i håret.