Hoppa till innehållet

Emotionell intelligens med hjälp av animationer

Årskurser: 1.-3.
Läroämne: drama, livsåskådningskunskaper, modersmål och litteratur
Produkttyper: Uppgifter

Målsättningar 

  • Att bekanta sig med barnets rätt att uttrycka sin åsikt, samt barnets rätt till vila, lek och fritid samt konst- och kulturliv. 
  • Öva på att uttrycka sig själv och utveckla sin känsloförmåga genom att berätta historier. 
  • Öva på att läsa och använda multimedialt innehåll. 

 
 

Instruktioner

1. Lär er om barnets rättigheter. Diskutera i grupp eller parvis med hjälp av följande frågeställningar:

  • Vad tycker ni att det innebär att en egen åsikt inte får kränka någon annans rättigheter? 
  • Varför är det så viktigt att det står skrivet i konventionen om barnets rättigheter? 
  • Hur kan man öva på att uttrycka sin egen åsikt? 
  • Hur kan man öva på att lära sig att lyssna? 
  • Varför är dessa viktiga färdigheter? 

 

2. Längst ner på sidan (efter uppgiftsinstruktionerna) hittar ni GIF-animationer ur serien “Mumindalen”. Undersök och analysera animationerna. Diskutera och lista vilka känslor ni identifierar i dem, och namnge så många känslor som möjligt. I en GIF-animation kan ni hitta flera olika känslor.

Hittar ni till exempel några av följande känslor: rädsla, oro, sorg, glädje, jubel, nyfikenhet, mod, vänlighet, ensamhet, stolthet, avsky, irritation, avslappning, drömmande, ömhet, tacksamhet, lättnad, sympati, osäkerhet?

GIF-animationer används för att förmedla olika känslolägen i diskussioner på nätet, på sociala medier och i olika meddelandetjänster. GIF-filer är korta animerade bildfiler. GIF är en förkortning som står för Graphics Interchange Format.

 

3. Låt er inspireras av GIF-filerna och hitta på egna berättelser baserade på animationerna i små grupper eller par. Varje grupp väljer 2–3 GIF-animationer och berättar en egen historia baserad på dem för gruppen.

Namnge vilken känsla ni tycker att de GIF-animationer ni valt representerar. GIF-animationerna och de känslor de representerar kan placeras till exempel i början, mitten och slutet av er egen berättelse. Karaktärerna i berättelsen kan vara påhittade eller kända från något annat sammanhang.  

De andra övar på fokuserad lyssning medan varje elev i tur och ordning berättar sin historia för gruppen eller sitt par. Äldre elever kan också skriva sina egna berättelser och läsa de färdiga berättelserna för de andra. Efter att berättelsen är slut kan de som lyssnat, om de så vill, ställa frågor till berättaren. 


4. Diskutera efter att ni har berättat och lyssnat på historierna:

  • Hur kändes det att berätta din egen historia medan andra lyssnade? 
  • Hur kändes det att fokusera på att lyssna på andras berättelser? 
  • Vad var det svåraste med att berätta? Och det enklaste? 
  • Vad var det svåraste med att lyssna? Och det enklaste? 
  • Hur kan man som lyssnare uppmuntra berättaren eller få berättaren att känna att det de säger är viktigt? 

 

GIF-animationer

 

 

 

 

 

Lärare, få mer information om vad vi gör. Beställ vårt nyhetsbrev.

Få regelbunden information om vad vi gör och hur du kan vara med och förändra barns liv. Du kan avbryta en prenumeration när som helst.

Vi behandlar de personuppgifter du givit enligt EUs dataskyddsförordning och så som vi redogör för i dataskyddsbeskrivningen.