Klimatförändring

Klimatförändringar innebär långsiktiga förändringar i temperatur och väder som orsakas av mänsklig aktivitet. Klimatet förändras också naturligt, men naturliga förändringar sker mycket långsamt. Den uppvärmning som orsakas av människor har däremot skett mycket snabbt under de senaste 150 åren. Jordens klimat har blivit 1,2 grader varmare sedan den förindustriella tiden på 1800-talet. Klimatförändringar är det största miljöhotet i dag och utgör även ett stort hot mot människors välmående och barns rättigheter.  

Uppvärmningen av klimatet beror på ökade koncentrationer av växthusgaser i atmosfären. De ökande växthusgaserna hindrar värmen från solstrålning att reflekteras tillbaka ut i rymden.  

Ökningen av växthusgaser beror framför allt på förbränning av fossila bränslen – olja, kol, naturgas och torv – för energi och transporter. Förbränningen av fossila bränslen frigör koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären. Även skogsskövling ökar växthusgaser, eftersom skogar binder koldioxid.  

Klimatförändringar hotar barns välmående och barns rättigheter på många sätt. Barns fysiska och psykiska utveckling pågår fortfarande, vilket gör dem mer sårbara än vuxna.

Värmeböljor ökar risken för för tidiga födslar och graviditetskomplikationer. Risken ökar med cirka 5 procent för varje grads temperaturhöjning. Barns exponering för allergener och luftföroreningar ökar också. Speciellt spädbarn och småbarn tål uttorkning och extrema temperaturer sämre än vuxna.  

Klimatförändringar förorenar vattenresurser, vilket ökar sjukdomar som diarré, den vanligaste dödsorsaken bland barn under fem år. Klimatförändringar hotar även barns skolgång, eftersom skolor stängs vid extremväder. Försämrad ekonomisk situation i familjer kan också tvinga barn att lämna skolan. Matbrist orsakad av torka och andra extrema väderförhållanden försvårar lärande. Klimatförändringarnas konsekvenser tvingar familjer att lämna sina hem, vilket hotar barns trygghet och utveckling på många sätt.  

De som drabbas mest är redan utsatta barn, eftersom de fattigaste länderna inte har råd att förbereda sig för klimatförändringarnas konsekvenser lika väl som rikare länder.  

UNICEF främjar barns röst i klimatfrågor, påverkar beslutsfattare globalt för att minska utsläpp och utvecklar hållbara lösningar för barn, exempelvis genom att stödja elektrifiering av skolor och hälsocenter med solenergi. UNICEF minskar också sina egna utsläpp genom energibesparing, vattenbesparing och genom att använda el från förnybara energikällor.

För barn är det också viktigt att stödja de mest sårbara barnen, familjerna och samhällenas anpassning till klimatförändringarnas effekter. Detta är en central del av UNICEFs klimatarbete. UNICEF stärker viktiga grundläggande tjänster för barn, såsom utbildning och hälso- och sjukvård, så att de kan fungera även under klimatförändringarnas påverkan.  

Anpassning till klimatförändringar innebär att mildra de skadliga effekterna av klimatförändringar. Genom att satsa på anpassning räddas barns liv och deras möjlighet att leva ett gott barndomsliv och utvecklas trots klimatförändringarnas påverkan.  

För världens barn är det avgörande att stärka grundläggande tjänster som är viktiga för dem, såsom utbildning, hälsa samt vatten- och sanitetslösningar. UNICEF hjälper till att göra dessa tjänster klimatresistenta. Det innebär exempelvis att barn kan få sina vaccinationer trots extremväder, att hälso- och sjukvården har tillräckliga resurser och kompetens för att hantera sjukdomar som ökar på grund av klimatförändringar, samt att hälsocenter klarar av översvämningar och stormar. 

Dessutom hjälper UNICEF till att utveckla tidiga varningssystem som tar hänsyn till barns särskilda behov, så att barn kan skyddas vid exempelvis en orkan. UNICEF stödjer också utvecklingen av kris- och evakueringsplaner som inkluderar barns behov.